Ligger i soffan.
Ljuset från tvn blinkar frenetiskt när criminal minds intro spelas upp.
Jaha... ännu ett mord.
Spännande?
Nej, men jag ligger kvar ändå.
På min vänstra sida lyser laptoppens ljus i mitt ansikte.
Kanske finns något kul på internet?
Knappar in www.soundcloud.com och lyssnar igenom lite musik, men tomma tankar sätter stopp för det.
Kollar min mobil om det kanske finns ett app som behöver uppdateras.
Google maps behövde visst uppdateras.
Hurra, då har jag något att göra i ca 2 minuter.
Eller det är ju mobilen som sköter det hela.
Kollar twitter för att se om det finns någon rolig nyhet som jag kan läsa om.
Njä....
Plockar upp fjärrkontrollen och bläddrar runt lite.
Då började det en fantastisk dokumentär och en äldre dam som var blind och typ 78 år.
Hon bodde själv och skötte allt själv.
Efter en stund började jag dra lite på smilbanden och tänkte.
Här ligger jag platt på soffan som en skadeskjuten bäver och gör ingenting.
Jag plockade genast fram mina hörlurar och satte på musik som berör mig.
Jag bestämde mig för att göra något jag inte tidigare hade gjort, men visste inte vad.
Klickade in på google och sökte på ett ord. (Glasburk tror jag)
Jag bestämde mig för ett nummer (37)
Bläddrade fram till den 37e länken och klickade in.
Jag kom till denna sidan.
De handlade om en tjej som visar upp sina fina glasburkar.
Hmm... kanske ska börja samla på glasburkar och lägga dekorativa saker i dom.
Det enda jag visste var att denna sidan ska ge mig inspiration till något.
Fina burkar...
Mmmm...
Det var inte lätt.
Min systerdotter är glasblåsare.
Kanske man skulle.......
Jag kämpade med att inte tappa intresset eftersom att jag var på de humöret.
Stirrade väldigt länge och analyserade allt från bilderna till texten.
Läste igenom kommentarerna.
Plötsligt slog det mig.
Detta har jag aldrig gjort och skulle inte falla mig in att komma på själv.
Registrerade mig genast och startade bloggen som du läser nu.
/niklas
Hejsan, så bra att du hittade till min sida genom detta lite udda sätt, och kul att jag inspirerade dej till att starta en blogg. Det blir jag glad av att höra. Själv har jag bloggat i drygt fyra år och tycker att det är ett mycket trevligt sätt att göra dagboksanteckningar på.
SvaraRaderaLycka till i ditt fortsatta bloggliv. Birgitta