Förtjäna

Ofta när jag är ute och shoppar med eller utan familjen så handlar jag nästan aldrig något till mig själv.
Både min sambo och jag kan stå och titta på en skjorta som skulle sitta super fint på mig.
Jag kan även prova den och känna mig snygg i den när jag står där i provhytten framför spegeln.
Men sen kommer de till de där att jag ska köpa den.
De vrider sig verkligen i magen på mig.
Ångesten går på högvarv och jag måste tacka nej.
De händer frekvent och i alla möjliga situationer.
Jag känner mig inte förtjänt av att få något.

Min sambo har totalt sluta shoppa kläder med mig för att jag tycker allt är så fult, dyrt och helt värdelöst.
Men de är ett sätt för mig att slippa känna den där ångesten som kommer krypande så fort jag vill ha något.

De är bara om jag måste ha något som känslan inte är så stark.
Som när min yngsta dotter skulle döpas så behövde jag verkligen en ny skjorta.
De var inga problem.
Lite ångest fanns det ju, men de var hanterbart.

I andra situationer som när jag vill gå ut en helg så kan ångesten dra ut på de så länge att helgen är över innan jag ens har tagit reda på om min sambo har någon egen plan inför helgen.

Ibland säger jag till och med nej till förslag om att följa med ut eller något annat.
Får då slipper jag åter igen att ta hand om den där känslan som hela tiden hänger över min axel så fort något handla om mig och bara mig.

Om jag har modet att tacka ja till någonting roligt, men de sen visade sig att jag inte kunde följa med pga någon anledning som jag missat.
Då känns de som om att jag gjorde fel...
Riktigt fel.
Jag känner mig dum, orutinerad och min ångest hånar mig genom att säga: Va vad de jag sa.

Detta problem kan jag inte lösa genom att tänka på någon sak eller så.
Jag tror däremot att ju flera avslut jag får.
Desto mer kommer jag känna att jag förtjänar något.
Jag tycker att jag förtjänar de!!!!

/niklas